Tillbaka till alla artiklar
Surveyxact9 juni 2025

Bästa praxis för löneundersökningar

Fackförbundet IDA delar med sig av sina bästa tips och knep för att höja datakvaliteten och svarsfrekvensen i din löneundersökning

Per Mangaard Jørgensen
Per Mangaard JørgensenKundansvarig, medlemsorganisationer

 

Highlights

brand_bullet_white

Det danska fackförbundet IDA når en svarsfrekvens på upp till 45 % i sin löneundersökning i Surveyxact – betydligt högre än genomsnittet. 

brand_bullet_white

IDA börjar värma upp deltagarna flera veckor före utskicket via nyhetsbrev och artiklar, vilket bidrar till att 70 % av förra årets respondenter svarar igen. 

brand_bullet_white

Undersökningen delas upp i en obligatorisk need-to-know-del (lön och anställningsvillkor) och en frivillig nice-to-know-del (till exempel inställning till distansarbete). 

brand_bullet_white

Mjuka valideringar – som förtydligande frågor och visning av tidigare svar – hjälper deltagarna att undvika fel, till exempel att blanda ihop års- och månadslön. 

brand_bullet_white

Deltagarna får en personlig lönekoll som tack efter att de har svarat, vilket stärker relationen mellan IDA och medlemmarna. 

Lön är ofta tabu bland kollegor – så var får man veta något om lönenivån hos andra i samma yrke?

Många fackförbund genomför varje år en löneundersökning bland sina medlemmar, som medlemmarna kan använda som riktmärke i löneförhandlingar för att se till att de får rättvis ersättning för sitt arbete och sin kompetens.

Det är just den här lönestatistiken som den här artikeln handlar om – för hur tar man fram den med bästa möjliga kvalitet? Och hur säkerställer man en hög svarsfrekvens?

Det får du svar på här.

Löneundersökningen som en av de viktigaste tjänsterna

I Danmark genomför de flesta stora fackförbund löneundersökningar för sina medlemmar, och för många av förbunden är lönestatistiken en av de mest populära och värdefulla medlemstjänsterna.

Löneundersökningar är nämligen ett nyckelverktyg som hjälper både arbetsgivare och anställda att förstå löneutvecklingen och jämföra lönenivåer mellan branscher, regioner och yrkestitlar.

Fackförbundet IDA är ett bra exempel på hur löneundersökningar kan ge verkligt värde för både organisationer och deras medlemmar. Med ett målinriktat arbetssätt har IDA lyckats nå en svarsfrekvens på upp till 45 % i sina löneundersökningar i Surveyxact. Siffran ligger en bra bit över genomsnittet för andra löneundersökningar och visar IDAs förmåga att engagera och motivera sina medlemmar att delta aktivt i undersökningarna.

Finn Tidemand, chefsanalytiker på IDA, berättar att lönestatistiken för medlemmarna har varit en integrerad del av IDAs arbete i nästan 70 år. Lönestatistiken spelar också en viktig roll i arbetet med att locka nya medlemmar till förbundet.

Quote
"Lönestatistiken är en av de medlemstjänster som våra medlemmar uppskattar mest och rankar högst när de ska bedöma alla tjänster som vi som fackförbund levererar till dem."

– Finn Tidemand, chefanalytiker, IDA

6 råd för att öka svarsfrekvensen och höja kvaliteten i din löneundersökning

Låt oss nu titta närmare på några av de centrala strategier och åtgärder som IDA har infört för att förbättra svarsfrekvensen och därmed höja kvaliteten i sina löneundersökningar. 

1. Nyckeln till en hög svarsfrekvens är förberedelse

Du kan inte bara skicka ett mejl med en länk till din enkät och förvänta dig att folk svarar. Nyckeln till en hög svarsfrekvens är i själva verket att ta initiativ flera veckor innan undersökningen startar och aktivt väcka deltagarnas intresse för lönestatistiken under en period.

Helt konkret har IDA genomfört en informationskampanj som en del av sin strategi. För IDA är uppvärmningen av deltagarna nämligen avgörande för att skapa intresse och engagemang bland medlemmarna.

Genom en rad nyhetsbrev och artiklar på webbplatsen och i medlemstidningen Ingeniøren sprider IDA budskapet om den kommande löneundersökningen och om lönestatistiken i allmänhet. Den proaktiva kommunikationen skapar förväntan och motivation hos medlemmarna att delta i undersökningen.

Enligt Finn Tidemand på IDA har omkring 70 % av de deltagare som svarade på löneundersökningen året innan också svarat igen. Det tyder på att deltagarna känner igen och uppskattar undersökningen som en årlig händelse som är värd att delta i.

2. Rikta undersökningarna till rätt deltagare

En central del av IDAs strategi är att se till att medlemmarnas uppgifter är korrekta och aktuella innan enkäten skickas ut.

Genom informationskampanjen uppmanar IDA medlemmarna att uppdatera sina personuppgifter, till exempel arbetsplats och anställningsform, innan enkäten skickas ut. Det ger IDA en fördel eftersom de har relevanta uppgifter i förväg, och det gör det möjligt att skicka ut undersökningen mer träffsäkert och differentierat.

De kan till exempel skräddarsy undersökningar för privat- och offentligt anställda, vilket ger mer exakta och målinriktade resultat. Genom att se till att deltagarna fyller i enkäter som är direkt relevanta för deras anställningsförhållanden ökar IDA chanserna till högre svarsfrekvens.

Medlemmarna ser syftet med undersökningen i förhållande till sitt eget arbete och är därför mer benägna att delta aktivt.

3. Kom ihåg att påminna dina deltagare

I en vardag full av mejl, uppgifter och deadlines är det inte ovanligt att ett enskilt mejl om en löneundersökning snabbt blir nedprioriterat eller försvinner i mängden. Därför är det viktigt att skicka upprepade påminnelser.

IDA känner till utmaningen med att fånga deltagarnas uppmärksamhet i en stressig vardag, och skickar därför påminnelser både via mejl och sms under en period på en månad. Det hjälper till att behålla deltagarnas uppmärksamhet och ökar medvetenheten om hur viktigt det är att delta i löneundersökningen.

De upprepade påminnelserna ökar chansen att deltagarna reagerar och deltar i löneundersökningen, vilket i slutändan ger högre svarsfrekvens och mer tillförlitliga data.

Läs mer om hur du väljer rätt kanaler för dina utskick i "Det här bör du tänka på innan du skickar ut din enkät". 

4. Dela upp undersökningen i need-to-know och nice-to-know

När IDA planerar löneundersökningen anpassar de den efter deltagarnas tidsbegränsningar och preferenser.

Därför delar IDA upp sin löneundersökning i två delar: en need-to-know-del och en nice-to-know-del.

I den obligatoriska need-to-know-delen ombeds deltagarna svara på frågor om lön och anställningsvillkor. Det är den avgörande information som IDA behöver samla in från alla deltagare för att kunna ta fram sina olika lönestatistikprodukter. Den här delen säkerställer att även deltagare med begränsad tid kan bidra med de viktigaste uppgifterna.

I nice-to-know-delen ombeds deltagarna svara på ytterligare frågor, till exempel om sin inställning till distansarbete eller andra ämnen. Det ger deltagare som vill lägga mer tid möjlighet att bidra med djupare insikter och perspektiv.

Det differentierade upplägget säkerställer att både de som har en stressig vardag och de som vill engagera sig mer känner sig inkluderade och nöjda med undersökningen.

5. Mjuka valideringar i undersökningen

När man tar fram statistik är det nödvändigt med god datakvalitet och så få fel som möjligt.

Fel kan till exempel uppstå om deltagarna av misstag fyller i sin årslön i stället för sin månadslön. I sådana fall lägger IDA in vänliga påminnelser och förtydligande frågor i enkäten, som hjälper deltagarna att säkerställa att svaren blir korrekta.

Ett annat sätt som IDA stärker datakvaliteten på är att visa svar från tidigare undersökningar. Det ger deltagarna möjlighet att jämföra och validera sina egna svar, samtidigt som de påminns om uppgifter de har lämnat tidigare.

6. Något för något – ett tack till deltagarna

Utan medlemmarnas vilja att dela sina löneuppgifter skulle det inte finnas någon lönestatistik. För att visa sin tacksamhet mot de medlemmar som har svarat på undersökningen vill IDA därför ge något tillbaka till dem som har deltagit.

När deltagarna har svarat på enkäten får de ett mejl med en personlig lönekoll. Lönekollen ger dem insikt i deras nuvarande lönenivå och hur de ligger till jämfört med andra i samma bransch, befattning, med samma antal år i yrket osv.

Genom att ge medlemmarna direkt och användbar information om deras lön som tack stärker IDA relationen till medlemmarna. Det skapar en positiv cirkel av deltagande och samarbete som gynnar både medlemmarna och IDA som helhet.

Vill du förbättra din löneundersökning?

Låt oss vara ditt bollplank. Vi har tagit fram en checklista för löneundersökningar som säkerställer att du får god datakvalitet och hög svarsfrekvens. 

Källor

  • IDA (Ingeniørforeningen i Danmark). Metod och data om svarsfrekvens för löneundersökningar, i samarbete med Surveyxact.

  • Finn Tidemand, chefsanalytiker, IDA. Uttalanden om metoden bakom lönestatistiken och medlemmarnas engagemang.

  • Surveyxact (2024). Plattformsdata 2023–2024. Aggregerade data om svarsfrekvens och resultat för löneundersökningar från anonymiserade kundprojekt.